dysforins vagga
på tisdag ska jag till transmotagningen och träffa en kurator vilket är skönt. Dock är det så mycket mer jag önskar ska hända. framförallt då det gäller det fysiska. allt bli rövknullad och varje dag se människor man vill vara men inte kan uppnå, kvinnor och tjejer.
Transmottagningen tillhör psykiatrin och transexualism är inofficellt en psykisk störning men dock har transexualism tagits bort som sjukdom men då jag besöker transmotagningen är det i samma hus som som bipolära, deprimerade, schiofrena och andra människor med andra psykiatriska sjukdommar finns vilket känns ohehört obehagligt och konstigt då man för flera år sedan tog bort transexualism som en sjukdom.
Jag var där på ett återbud och fick fylla i en lapp om psykiatrika sjukdomar. Då det visade sig att jag inte hade några är ifrågasättandet av lokal lika aktuellt
Det är inte bara de fysiska heller. Matilda är det namn som ska användas men i vissa sammanhang använder jag båda namnen eller ett namn. värst blir det när folk ringer som jag har berättat om att jag använder namn som de inte har och så uppstår förvirring. har känt mig så oherhört förvirrad då man använder sig ett namn och går in i ett annat.
positivt är att jag är gla kåta män uppvaktar om snuskiga saker. en kille ville se mig naken men jag visar mig inte offentligt om jag inte har vissa könsmarkörer.
