frustation och en undran
på tisdsg fyller jag 25 år. en av mina största önskningar är att på födelsedagen att man sjunger ja må hon leva istället för ja må han lva. Mamma verkar ha förstått min önskan och den process jag genomgår. men pappa verkar inte förstå eller lyssna då jag berättar. han säger inget heller.
Jag kräver inte att du står bakom mig till 120%. jag är vuxen och beslutar sådant själv. jag vill bara att du ska öppna dig åtminstonne och ta in vad jag säger och visar. från och med nu är mitt pronomen hon.
jag vet att jag kan få ett infall som som går över men detta har på olika sätt pågått i åtta år. när ska man fatta-
