my statement
ni som inte tror att jag är född i fel kropp ska se hit. från dess att jag fick dessa tankar till den jag är idag har gått åtta år 5 år har det varit allvar men allt började längre än så. jag har alltid varit androgyn bara det att jag lyssnade på britney spears och spice girls. att jag testade att onanera som en kvinna vid 10 år och att jag inte fick utlösning förän vid 19 år. Att jag gick igenom morsans kläder och gillade smink och underkläder. Att jag som 15 åring blev kär och hade sex med en kille.
Jag har alltid haft kvinnliga förebilder starka kvinnor som varit förebilder i deras sätt att vara, klä sig och vad de sysslar med. några kvinnliga förebilder
carolina kluft
anja persson
mona sahlin
gudrun schyman
nu kanske du funderar på att man göra det och vara en kille och fortsätta se sig om en kille. För fem år sedan gick jag en modevisning med typiska manskläder. Jag såg mig som äcklig och ful. från den dagen förstod jag att jag alldrig skulle ha typiska kläder för mansnormen igen.
När jag 2011 fick en kvinnlig garderob var jag lycklig. när jag inte kunde ta på kläderna pga vikt gjorde jag det som gick med örhängen, skaffade långt hår och sminkade mig och gick bara i androgyna kläder
Nu har jag haft transionell stil och transionell namn i ett snart år alldrig varit lyckligare.
detta är mina erfarenheter och inte på något sätt allmäna tecken och beteenden men att byta ut och skippa olika könsmarkörer är ett bra tecken på någon form av könstörning som inte behöver leda till transexualitet eller tranavestism men gott tecken på att personen inte är en CIS person som har en rak linje i könsindentitet, könsutryck och socialt kön.
Det viktigaste är att fånga upp signalerna och vara medveten om det och låta det ta tid. för mig tog det fyra år att utvecklas till att det fysiska och mentala att gå hand i hand. Detta är en utveckling som mynnar ut i något som kan likna en återfödelse.
